söndag 29 november 2009

Citat

"Det är som om mina rika grannar har ätit en brakmiddag. Så bjuder de in mig till kaffet och sedan säger de att vi ska dela notan lika för hela middagen"

-Brasilansk klimatförhandlare om i-ländernas inställning

(Vårt klimat, publicerad 2009, Klas Eklund, s. 161)

/ Ebba

fredag 27 november 2009

U-länderna i Syd- & Centralamerikas förutsättningar och roll i klimatmötet

Hur ser u-länderna i Syd- och Centralamerika på det stundande klimatmötet, vilka förutsättningar har de? Och vilka krav ställer de på i-länderna? Och vad är skillnaden mellan de olika länderna i Syd- och Centralamerika?

Många länder i Sydamerika är s.k. utvecklingsländer (u-länder) dvs. länder som är fattiga. Dessa länder tros få en särställd roll i klimatmötet i Köpenhamn. Det beror på flera faktorer. Många av dessa länder, speciellt u-länderna i Sydamerika, drabbas hårt av de nya klimatförändringarna. Det är speciellt den fattiga befolkningen som drabbas och de får ofta utstå smärtsamma livsförändringar. Som följd av klimatförändringarna har många av u-länderna i Sydamerika drabbats av onormal torka vilket i sin tur har lett till vattenbrist. Detta är bara ett exempel på hur klimatförändringarna har påverkat u-ländernas befolkning. Men torkan tillsammans med den hårda skövlingen av skog har också lett till en strakt ökande urbanisering, speciellt i Brasilien men också i Ecuador och Nicaragua. Många bönder har varit tvungna att flytta in till staden, de har helt enkelt inte kunnat odla sin mark längre. Urbaniseringen har lett till ökade utsläpp men också problem för befolkningen tillexempel arbetslöshet.

Ovan nämns bara några problem som uppstår när klimatet förändras, och u-länderna drabbas ofta hårdast. Många av u-länderna har också speciella krav inför mötet i Köpenhamn. Bl.a. menar vissa av u-länderna att de har ”rätt” att släppa ut mer växthusgaser än vad exempelvis EU och USA gör. Dessa u-länder menar att det är deras rättigheter att få släppa ut mer växthusgaser pga. deras urbanisering. Gemensamt för många av länderna är att de är starkt växande ekonomier. De menar att EU och USA redan gått igenom sin ”urbaniseringsperiod” och då fått släppa ut mer växthusgaser och nu är det deras tur.

Men är det verkligen en ”rättighet” att släppa ut växthusgaser? Jag kan förstå sättet att tänka, de vill att deras lands ekonomiska utveckling ska ta samma form som EU:s och USA:s. Men det stora huvudproblemet kvarstår, utsläppen på jorden måste minskas och det snabbt. Länder som anser att de borde få släppa ut mer växthusgaser speciellt under en urbaniseringsprocess måste få hjälp. Det är viktigt att ta lärdom av historien, USA och EU urbaniserades för många år sedan och efter det har tekniken utvecklats. Idag borde det vara möjligt att ”genomföra” en urbanisering mer miljövänligt. Dessa länder och regioner borde få hjälp av i-länder. När ett land urbaniseras flyttar människorna från landet in till staden och under en sådan period öppnar ofta många fabriker som släpper ut mycket växthusgaser. I Sydamerika gäller detta främst Brasilien som är en stark växande ekonomi med hög urbaniseringsgrad. Brasilien skulle alltså behöva hjälp för att deras urbanisering ska bli så miljövänlig som möjligt. Men detta kräver stöd, och bl.a. ekonomiskt. Och det skapar problem.

Många u-länder menar att de har rätt till ekonomiskt stöd, annars klarar de inte att minska sina utsläpp. Många av u-länderna är inför det stundande mötet i Köpenhamn oroade över att i-länderna inte har tagit deras krav på allvar och att inga s.k. stödpaket har utvecklats. De är också oroade över att i-ländernas vilja att satsa pengar på u-ländernas minskning av utsläpp är för liten. Länder som Bolivia och Guatemala klarar inte att sänka sina utsläpp utan hjälp utifrån. U-länderna vill också ha ”nya” pengar. De vill alltså inte omfördela de bistånd de tilldelas utan vill ha helt nya pengar. Det kan leda till problem.I dagens situation finns det många i-länder som kämpar med ekonomiska problem till följd av den globala finansiella krisen och det kan då finnas en motvilja mot att satsa pengar hos andra länder när länderna själva tampas med ekonomiska problem. Det måste dock satsas pengar. U-länderna klarar med största sannolikhet inte att minska sina utsläpp utan ekonomiskt stöd från i-länderna. Och utan pengar till u-länderna kan inget miljöavtal i Köpenhamn slutas. Pengarna skulle bl.a. kunna användas till att få u-länder att använda andra typer av bränslen till sina fordon, göra industrier mer miljövänliga etc. I-ländernas finansiella stöd till u-länderna är alltså av allra största vikt.

Ibland talar man om olika u-länder; de ”riktiga” u-länderna däribland Bolivia, Honduras, Paraguay och Ecuador. Dessa är de verkligt fattiga u-länderna och behöver därmed extra mycket ekonomiskt stöd för att klara att minska sina utsläpp. Men det finns även ”de växande” u-länderna och till dem räknas bl.a. Brasilien. Dessa länder är länder vars ekonomier växer mycket snabbt. Dessa länder kan ta ett mer självständigt ansvar för sina utsläpp. Brasilien är det landet som har ett av de mest ambitiösa målen för sin miljö. Som vi nämnt är Sydamerika ett område som är extremt varierande inte minst om man ser till de olika ländernas ekonomier. Brasiliens ekonomi går knappast att jämföra med Bolivias eller Perus. De har därför olika förutsättningar inför klimatmötet och de kommer också att spela olika roller. Brasilien är antagligen det land från Sydamerika som kommer att ta mest plats under klimatmötet, men det räcker inte bara med att de stora länderna går med. Ska det ske förändringar som är positiva för klimatet måste alla med, även u-länderna.
/ Ebba


Källor

Visste du?..

Visste du att kossor och annat boskap står för 12,5% av alla växthusgaser?
/Filip


Hur drabbas Sydamerika av klimatförändringarna?

Det är ingen tvekan om att Sydamerika med sitt varierande ekosystem kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna. Konsekvenserna av klimatförändringen innebär att öknen kommer att sprida sig och långsamt sluka jordbruksmark, glaciärerna i bergen smälter och det blir sötvattenbrist. I kustregionerna kommer havsnivåerna stiga och de tropiska stormarna bli allt fler och kraftfullare. Enligt forskare kommer också Amazonas dö ut om temperaturen ökar med tre grader eller mer, vilket skulle vara katastrofalt då det är en av jordens ”lungor”.
Därför är det viktigt för hela Sydamerikas invånare att engagera sig i klimatfrågan.
/Filip

Amazonas hotar förintelse

Amazonas var den del av världen som förr kallades "jordens lunga" menat att det var en fridfull plats där andningsrum fanns, men idag skulle jag referera paradiset till en rökares lunga - utbränd och sliten.

Amazonas står för 20 % av jordens syre och jag tror att många inte förstår hur stor katastrofen är och vad som kommer att hända om inget görs. Personligen vet jag att jag förr inte alls hade mycket kunskap om Amazonas mer än att det fanns massa skog och "skämt", såsom hänvisande meningar, ofta togs upp i exempelvis Amerikanska tv-program.

Men det som skett är verkligen en stor synd för världen, när respekten för naturen är försvunnen och inriktningen på pengar bara ökar mer och mer. Och det är precis detta som har gjort så att jordens lunga behöver syrgas och apparater för att överleva, om ens det. För att inte haka upp sig för mycket på Lungan, menar jag att om inte utsläppen minskar dramatiskt inom en snar framtid så är det mycket svårt att rädda Amazonas skogar

Jag läste en artikel på cop15:s egen hemsida om Amazonas. Brasilien har en mycket ambitiös plan för att nollställa nerhuggningen av Amazonas skogar. De vill att utsläppen till år 2020 ska ha minskat med 40 % av utsläpp av koldioxidgaser och skogsavverkningen med 80 %. För att uppnå detta anser Amazonas guvernör, Eduardo Braga, att Cop15 måste ta avstånd från Kyotoprotokollet och att det enda sättet att göra det är att genom att finansiera i ett REDD system. Jag tror att det skulle kunna fungera, för att visst har Kyotoprotokollet fungerat och växthusgasen har minskat, men jag anser att det bara var en början/anldning för att få ett internationellt samarbete om miljön. Så om Brasilien nu använder sig av REDD systemet kommer det antagligen påskynda processen och hotet om förintelse av Amazonas avtar. Jag tycker däremot inte att de ska gå ur Kyotoprotokollet, (vilket jag inte tror det kan?), för att det internationella samarbetet behövs som i och försig nu finns emellan de involverade länderna i Cop15.

REDD står för ”reduce emissions from deforestation and degradation”, menat att utsläppn av vegetations- och temperatur ska minska. Kyotoprotokollet är ett internationellt fördrag där målet är att ha minskat växthusgasen med 5,2 procent under 1997-2012.

Amazonas har även tagit ett system som försöker få lokala samhällen i Amazonas att uppmuntra sina medborgare att delta i aktiviteter som gummi avlyssning och fiska för att påskynda processen och då inte involvera sig i skogarna. Finansieringen består av olika stora företag. Enligt guvernören behövs ytterligare 460 miljoner dollar till 2013. Men det aktuella målet för Brasilien är alltså att halvera Amazonas nerhuggningar för de kommande tio åren.

Jag tycker det är oerhört bra att denna fråga äntligen uppmärksammas. Om inte Cop15 skulle ge Brasilien pengar att motverka problemet skulle det få katastrofala följder eftersom Brasilien inte alls på egen hand kan lägga ut egna pengar då de är ett mycket fattigt land. Men frågan nu är dels om övriga länder är villiga att lägga så mycket pengar på Brasilien, vilket jag tycker de borde. Eftersom att utan Amazonas så försvinner ytterligare 20 % av vårat syre och istället blir oren luft som är farlig att andas. Inte nog med det finns många växter som innehåller botemedel till sjukdomar och det skulle röra till matkedjan och därmed ekosystemet. En annan fråga jag är ytterst skeptisk till är om Brasilien skulle få det kapital de önskat, skulle åtgärderna verka tillräckligt snabbt? Skulle det gå att rädda Amazonas?


Här är ett klipp på Amazonas regnskog där jag tycker problemen är beskrivna mycket bra med bilder/filmer och man förstår bättre hur dramatisk situationen är och hur den kan förvärras och leda till fruktansvärda konsekvenser om temperaturen fortsätter stiga med 4-5 °C. Det enda som är dåligt med klippet är att det är text i vägen på olika språk!!

Innehåller även en interjuv med Dr.Carlos Nobre som är en av IHDP:s forskare om den Globala uppvärmningen!

källor

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3304&artikel=3260328

http://www.youtube.com/watch?v=oFS4d-bAtqo&feature=related

http://en.cop15.dk/


// Caroline

torsdag 26 november 2009

En varierande kontinent

Världsdelen Sydamerika befinner sig i den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten och är omringat av Stilla havet, Antarktis, Atlanten och Karibiska havet. Sydamerika har en area på 17, 8 miljoner km2 och är den fjärde största kontinenten i världen.

Sydamerika har en väldigt varierande natur som innehåller allt från savanner, öken, höga bergskedjor till kalla glaciärer och regnskogsområden.
Liksom naturen är klimatet också varierande. Peru och Chile har ökenklimat, vilket resulterar i att det regnar mindre under ett år i Perus huvudstad Lima, än det regnar under en ordentlig regnskur i Sverige. Den största anledningen till detta oerhörda ökenklimat är att länderna befinner sig i närheten av den södra vändkretsen, där det är torr luft.

Eftersom Syd- och Centralamerika består av länder som är mestadels fattiga så kallade U-länder, men även U-länder där ekonomin växer allt starkare som t.ex Brasilien, samt länder som inte är helt demokratiska och länder som är väldigt korrupta t.ex. Bolivia, kommer vi variera innehållet i vårt skrivande och vi kommer specialisera oss på de största länderna, men även titta in på de små länderna.


onsdag 25 november 2009

Välkommna!


Hej och välkommna till vår nystartade samhällsblogg! Här kommer vi att uppdatera dig om Sydamerikas politik i det stundande klimat toppmötet i Köpenhamn. Vi är fyra stycken skribenter vid namn Ebba Berggrund, Michelle Pettersson, Filip Wikander och Caroline Lönn. Syftet med bloggen är att upplysa er om Sydamerikas samt Centralamerikas roll i klimatmötet.


/ Ebba Berggrund, Michelle Pettersson, Filip Wikander & Caroline Lönn